Albin Adell Sjöberg

Nyårsresumé, Mitt 2018 – del 2

Då var det dags igen, del 2 av min nyårsresumé av 2018. Vi slutade i förra inägget i juni och har du missat det så kan du läsa den här.  Jag kommer nu att ta er tillbaka till juli månad. Det sista halvåret av 2018 har ju varit väldigt omtumlande men nu tar vi oss igenom detta. 

Juli

Juli började med super skönt väder och hemma kontoret flyttade ut på gården bara för att njuta av det fina vädret. Jag började ju då nytt jobb i juni och där spenderade jag en hel del tid innan min semester. I juli så fick jag även beskedet att himlen fick en ny ängel, finaste Inger hade somnat in 90 år gammal. 

Inget roligt besked att få, detta skakade givetvis om livet lite och vi behövde spendera tid för att ordna upp en begravning för henne. Mitt i allt så hamnade jag i rena helvetet. Det var här den 28 juli som helvetet började. Dagen då jag föll ihop och fördes akut till sjukhuset ovetandes om att jag skulle vakna upp helt förlamad. Vill du läsa mer om det kan du klicka här. 

Det var som sagt då allt gick åt helvete. Jag var komplett förlamad och visste inte om jag skulle kunna vara med på Ingers begravning men min familj gav sig sjutton på att jag skulle det och jag blev in dragen i en bil av mamma och pappa och tack vare mamma fick jag överlämna en ros och lägga handen på Ingers kista för sista gången. Allt tack vare att mamma hjälpte mig med att föra handen. Det skulle inte varit möjligt utan min familjs engagemang. 

Kommande månader handlar mest om mig på sjukhuset och hur det går där. Jag hade nog aldrig klarat det om det inte var för min familj och mina vänner. Så nu kommer jag hoppa lite längre fram i tiden. detta blir ett kortare inlägg av sammanfattning. 

Oktober

Oktober blev bara bättre och bättre, min förlamning började släppa och nu är jag bara förlamad från midjan och ned. Så på schemat som det rehab, rehab och rehab. Dagarna på sjukhuset blev lite kortare med tanke på att jag kunde underhålla mig mer självständigt. Jag har garanterat plöjt igenom en jäkla massa filmer och serier. 

Jag kunde komma ut mer och det är också tack vare en person som betytt så mycket för mig under 2018, Jocke! Han har sedan jag åkte in varit hos mig varje lediga stund och hjälpt mig, låtit mig komma ut, hitta på saker och stöttat mig! Det är obeskrivligt om hur tacksam jag är! 

November

November bjöd på HEMGÅNG! Jag fick äntligen lämna sjukhuset den 5 november. Det firade jag med att under mitt frisörbesök dagarna efter göra en makeover och wow så nöjd jag är! Älskar färgen! Annars har november inneburit rehab och försök till att återkomma till livet utanför sjukhuset. 

Det är ungefär vad som hänt fram tills vi nu byter år. Jag vill med detta blicka framåt och önska er alla ett positivt och härligt succéår, 2019. Jag hoppas nu att 2019 bjuder på fantastiska minnen. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.